Bostadshushåll och boendeförhållanden: dokumentation för statistiken

Statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden är ett totalmaterial. Statistiken beskriver personer som bor i vanliga bostäder, bostadshushåll samt befolkningens bostadsförhållanden. De personer som stadigvarande bor i samma bostad bildar ett bostadshushåll.

Merparten av de statistiska uppgifterna publiceras som årsuppgifter, och då beskrivs situationen på årets sista dag (situationen vid utgången av året). Årsuppgifterna för bostadshushåll bildas av materialet för statistiken befolkningsstruktur. En del av uppgifterna om bostadshushåll publiceras även kvartalsvis på basis av förhandsuppgifter om befolkningen. Referenstidpunkten för kvartalsstatistiken är kvartalets sista dag.

Källuppgifterna för bostadshushåll baseras huvudsakligen på två källmaterial: Demografiska uppgifter som erhålls ur befolkningsdatasystemet hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter som erhålls ur Finlands miljöcentrals (SYKE) datalager för den byggda miljön. Datalagret för den byggda miljön togs i bruk i början av 2025. Kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter övergår stegvis till att anmäla bygglovspliktiga uppgifter till det datasystem som upprätthålls av Finlands miljöcentral (i stället för till MDB:s byggnads- och lägenhetsregister).

Personuppgifter kombineras med byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter vid statistikcentralen. Alla personer som stadigvarande bor i samma bostad bildar ett bostadshushåll. Bostadshushållen beskrivs efter bostadshushållets struktur, livsskede samt invånarnas ålder jämte demografiska uppgifter. Bostadsförhållandena beskrivs efter bland annat upplåtelseformen för bostaden, hustypen, antalet rum och boenderymligheten (trångboddhet). Statistiken kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar samt efter postnummerområde. Statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden är ett totalmaterial.

Statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden är en del av en folk- och bostadsräkning som görs vart tionde år. I statistiken följs FN:s folkräkningsrekommendationer och EU:s folkräkningsförordning.
 

Bostadshushållens population är ett totalmaterial. Bostadshushållens population utgörs av personer som bor i samma bostad. Som bostäder godkänns endast ordinära bostäder.  Personer som enligt datasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa eller personer med okänd vistelseort, räknas inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat eller bostadsbyggnader för specialgrupper och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, bildar inte heller bostadshushåll. Dessutom ingår i statistiken inte överstora eller avvikande bostadshushåll, såsom bostadshushåll med över 25 personer eller bostadshushåll med över 10 personer som inte inkluderar barn. På samma sätt ingår i statistiken inte registerfel, såsom bostadshushåll med under 16-åriga barn.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata administrerar uppgifter om personer, som kan slås samman med uppgifter om bostäderna och byggnaderna med identikationsuppgifter.

Den statistiska enheten är ett bostadshushåll (personer som bor i samma bostad bildar ett bostadshushåll). Bostadshushållen kan sammanslås med byggnaderna och bostäderna med identifikationsuppgifter.

Måttenheterna i statistiken är antalet bostadshushåll och bostadsbefolkningen, det vill säga antalet personer, och bostädernas yta i kvadratmeter. De totala mängderna är miljoner enheter (bostadshushåll, personer, yta).
 

Årstatistiken beskriver situationen den sista dagen under respektive år. Referenstidpunkten för kvartalsstatistiken är kvartalets sista dag.

Det mer omfattande datainnehållet i statistiken Bostadshushåll och bostadsförhållanden görs årligen. Uppgifterna beskriver situationen på årets sista dag. 

Från och med det första kvartalet 2023 har en del av uppgifterna om bostadshushåll även publicerats kvartalsvis på basis av förhandsuppgifter om befolkningen. Då beskriver uppgifterna situationen på kvartalets sista dag.

Som områdesindelning används områdesindelningen på årsskiftets första dag. Följaktligen har kommuner som slås samman på årets första dag statistikförts tillsammans.
 

Statistikuppgifterna publiceras på kommunnivå och med kommunbaserade områdesindelningar.
Statistikuppgifterna kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar samt efter postnummerområde.

Statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden är ett totalmaterial.

Bostadshushållens population utgörs av personer som bor i sedvanliga bostäder. Personer som enligt datasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa eller personer med okänd vistelseort, räknas inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat eller bostadsbyggnader för specialgrupper och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, bildar inte heller bostadshushåll.

Då uppgifter från olika datasystem kombineras kan det förekomma ett litet antal personer som inte entydigt kan kombineras med bostäder.

Bostads- och byggnadsuppgifternas egenskapsuppgifter innehåller en del brister, som ofta klassificeras i klassen Okänd.

De mer omfattande uppgifterna i statistiken Bostadshushåll och bostadsförhållanden ingår i årsstatistiken.
Från och med det första kvartalet 2023 har en del av uppgifterna om bostadshushållen publicerats kvartalsvis på basis av förhandsuppgifter om befolkningen. Statistikens uppgifter publiceras i Statfin-databastabellerna.

Statistikuppgifter har samlats in vid folkräkningarna år 1950, 1960, 1970, 1975 och 1980. Från 1985 till 2007 publicerades uppgifterna årligen under namnet statistiken bostadshushåll och boendeförhållanden. Åren 2008–2024 publicerades statistiken som en del av statistiken bostäder och boendeförhållanden. En del av tidigare års uppgifter är tillgängliga enbart som aggregerad information.
 

Det mer omfattande datainnehållet i statistiken Bostadshushåll och bostadsförhållanden publiceras en gång om året. 

Från och med det första kvartalet 2023 publiceras en del av uppgifterna om bostadshushåll kvartalsvis på basis av förhandsuppgifter om befolkningen.

Statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden baserar sig på registeruppgifter. Statistikens kvalitet är relativt direkt beroende av källmaterialens kvalitet. Statistikens uppgifter baserar sig huvudsakligen på befolkningsdatasystemet som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt datasystemet för den byggda miljön som upprätthålls av Finlands miljöcentral (SYKE). 

De uppgifter som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata grundar sig delvis på uppgifter som anmäls av personerna själva, varvid exempelvis adressuppgifterna kan vara bristfälliga. Bristfälliga adressuppgifter kombineras inte med byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter, varvid små mängder av bostadshushåll kommer att fattas.

Uppgifter om byggnads- och bostadsbeståndet förmedlas inte till alla delar uppdaterat till datasystemet för den byggda miljön som upprätthålls av Finlands miljöcentral. På grund av detta strävar man efter att korrigera statistikcentralens statistikmaterial med externt källmaterial, såsom uppgifter ur skattemyndighetens fastighetsregister och aktielägenhetsregistret. Man strävar även efter att dra slutsatser om andra felaktigheter eller uppgifter som saknas ur materialet genom logikkontroller eller uppgifter som härleds ur lagstiftningen. En del av utrustningsuppgifterna om byggnader och bostäder har samlats in först efter att byggnads- och lägenhetsregistret inrättades, det vill säga efter folkräkningsuppgifterna från år 1980, vilket försvagar dessa uppgifters täckning. Sådana uppgifter är till exempel hiss, balkong och maskinell ventilation. Med specificerande identifieringsuppgifter sammanslås bostadsuppgifter med personer och bostadshushåll bildas.

I uppgifterna om bostädernas och byggnadernas egenskaper kan det förekomma felaktigheter i viss mån, eftersom alla ändringsuppgifter inte på ett omfattande sätt inkommer till datasystemet för den byggda miljön. Uppgifter om nya objekt som byggts utan bygglov och ändrings- och förbättringsarbeten som inte kräver tillstånd eller för vilka tillstånd inte sökts, förmedlas inte till datasystemet. Ändringar i uppvärmningssättet eller värmekällan är inte alltid tillståndspliktiga byggåtgärder, liksom inte heller åtgärder som gäller byggnadernas utrustning och nätanslutningar, varför felaktigheter kan förekomma i dessa. 
I viss mån är det möjligt att korrigera felaktiga uppgifter vid Statistikcentralen genom att avlägsna motstridigheter mellan utrustning, uppvärmningssätt och värmekälla. 

Grunden för upplåtelse av bostaden (ägande, hyra m.m.) uppdateras i befolkningsdatasystemet via flyttanmälan då en invånare flyttar. För slutledningen av uppgifter om upplåtelseform använder Statistikcentralen främst skatteförvaltningens skattematerial kring bostadsaktieaffärer, MDB:s uppgifter om ägare av byggnader samt uppgifter ut Statens bostadsfond. Som sekundär källa vid slutledningen av upplåtelseform används registerdata som fås från flyttanmälan, ifall andra uppgifter inte är tillgängliga.
 

I förhållande till referenstidpunkten årets sista dag publiceras det mer omfattande datainnehållet i statistiken bostadshushåll och bostadsförhållanden med en eftersläpning på några månader.
De kvartalsuppgifter som grundar sig på förhandsuppgifter publiceras med cirka två månaders eftersläpning.

Det förekommer ingen fördröjning i publiceringen av uppgifterna. Uppgifterna publiceras enligt datumen i publiceringskalendern

Uppgifterna i statistiken bostadshushåll och bostadsförhållanden kan produceras med både nationella och europeiska områdesklassificeringar (NUTS) samt med koordinatbaserade områdesindelningar.

När olika tidpunkters uppgifter jämförs ska det beaktas att en del av förändringarna partiellt kan bero på revideringar av registren, ändringar i behandlingen av statistikmaterialet och annorlunda metoder för att samla in uppgifter under tidigare år. Till exempel påverkar byggnadsårskorrigeringar byggnadernas åldersstruktur, liksom ändringar av användningsändamålet ska beaktas till exempel då årsförändringar granskas. I folkräkningen år 1985 användes för första gången registeruppgifter för att framställa bostads-, byggnads och bostadshushållsstatistik. Uppgifter om bostads- och byggnadsbeståndet har tagits fram vid folk- och bostadsräkning åren 1950, 1960, 1970, 1980 och 1985. FN:s rekommendationer om folk- och bostadsräkning har beaktats vid genomförandet av folkräkningar. Från och med år 1987 har uppgifter producerats årligen utifrån registret och de statistikuppgifter som tagits fram årligen är under en längre period relativt jämförbara sinsemellan. Detaljerade förändringar på årsnivå är till alla delar exakta och tillförlitliga.

Klassificeringen av upplåtelsegrunden har förändrats en aning under årens lopp. Från och med år 1995 skiljer man inte längre på tjänstebostäder och andra hyresbostäder. Från och med 1998 har man i statistikerna använt en ny klassificering av upplåtelsegrunden, innehållande uppgifter om statligt stödda hyresbostäder (tid. ARA) och boenderättslägenheter.  Produktionssystemet för byggnads-, bostads- och boendeförhållandestatistik förnyades under statistikåret 2005. På samma gång preciserades behandlingen av vissa uppgifter, bland annat beaktades uppgifterna om byggnadens ägare noggrannare än tidigare i behandlingen av upplåtelsegrunden. Inverkan syns i antalet uppgifter om upplåtelsegrunden från och med år 2005, i synnerhet i klassen Andra hyresbostäder och klassen Äger huset. Storleken på den först nämnda klassen minskade, medan det skedde en ökning i den senare klassen. Vad gäller hyresbostäder preciserades behandlingen av uppgiften om upplåtelsegrunden år 2014 särskilt vad gäller bostäder som var okända. Förnyandet av produktionen av statistiken under materialåret 2020 preciserade ytterligare uppgiften om upplåtelsegrunden, särskilt vad gäller byggnader som ägs av hyreshusbolag samt egnahemshus som hyrs ut.

Produktionssystemet för byggnads-, bostads- och boendeförhållandestatistik förnyades vad gäller bostads- och byggnadsuppgifter under materialåret 2020. Samtidigt tog man i bruk en ny byggnadsklassificering (byggnadsklassificeringen 2018). De största ändringar i den hustypsklassificering som bildats utifrån den nya byggnadsklassificeringen gällde de fristående småhus (cirka 12 000), som inte entydigt utgjort egnahems- eller parhus. I den nya byggnadsklassificeringen har dessa Övriga fristående småhus (013) enligt den gamla klassificeringen klassificerats efter attributdata antingen som radhus (3 000 bostäder) eller låghus (9 000 bostäder).

Från och med statistikåret 2025 publiceras uppgifter som beskriver bostadshushåll och befolkningens bostadsförhållanden under ett nytt namn, Bostadshushåll och bostadsförhållanden. Produktionssystemet för statistiken förnyades och flyttades till en molnbaserad miljö samtidigt som Finlands miljöcentrals datasystem för den byggda miljön togs i bruk i statistikproduktionen i början av 2025. 

Bostadshushållsstatistik har framställts registerbaserat från och med år 1980. Då togs begreppet bostadshushåll i bruk. År 1980 bildades bostadshushåll också utifrån personer som bodde i byggnader som klassificerats som internatbyggnader, men vars bostad inte uppfyllde definitionen av en bostad. Senare har man inte längre förfarit på detta sätt.

Före år 1980 användes begreppet hushåll (matlag) i folkräkningen. Ett hushåll (matlag) ansågs då bestå av familjemedlemmar som bor tillsammans eller av andra personer med ett gemensamt mathushåll. En underhyresgäst med eget mathushåll bildade ett eget matlag. Sedan år 1980 ingår en underhyresgäst i samma bostadshushåll som de övriga som bor i bostaden i statistiken över boendeförhållanden.
 

Statistikcentralens statistik bostadshushåll och bostadsförhållanden bildas med hjälp av identifieringsuppgifter från MDB:s befolkningsuppgifter och Finlands miljöcentrals byggnads- och bostadsuppgifter. Byggnads- och bostadsbeståndsuppgifterna överensstämmer med varandra på så sätt att en byggnad som motsvarar varje bostad i bostadsbeståndet finns i byggnadsbeståndet.

Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter och å andra sidan Finlands miljöcentrals uppgifter om den byggda miljön är inte helt enhetliga, eftersom Statistikcentralen har strävat efter att korrigera bristerna i det ursprungliga registret.

I statistiken bostadshushåll och bostadsförhållanden ingår huvudsakligen alla de bostäder som var bebodda på årets sista dag. Byggnaderna anges som färdigställda, även om det ursprungliga färdigställningsåret saknas.

Familjestatistiken omfattar inte ensamboende personer, som är med i uppgifterna om bostadshushåll och bostadsbefolkningen. Bostadsbefolkningen omfattar inte de som bor på internat som påminner om anstalter, se begrepp och definitioner.
 

Bostadshushåll bildas av personer som bor i samma lägenhet. Uppgifter som beskriver bostadsförhållandena fås genom att kombinera personer med byggnads-bostadsuppgifter med hjälp av den permanenta byggnadsbeteckningen och adressnumret. Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter är sinsemellan överensstämmande på så sätt att en byggnad som motsvarar varje bostad i bostadsbeståndet finns i byggnadsbeståndet.

Familjestatistiken omfattar inte ensamboende personer, som är med i uppgifterna om bostadshushåll och bostadsbefolkningen. Bostadshushåll bildas på basis av den stadigvarande bostadsort som införts i MDB:s befolkningsdatasystem. Exempelvis införs växelvist för barn i allmänhet endast i den ena förälderns bostadshushåll, varvid den andra föräldern i statistiken kan vara ensamboende eller boende i ett nytt parförhållande. Enligt statistikcentralens arbetskraftsundersökning (tilläggsundersökning) år 2018 hade 63 000 kvinnor under 15-åriga barn som bodde i två hem. Av de barn med två hem som till största delen bodde hos sin mor, bodde drygt 40 procent regelbundet också hos sin far, t.ex. under veckoslut (17.6.2022 publicerat meddelande i Statistikcentralens statistik Familjer).

Personer som stadigvarande bor i internat, i byggnader för vårdsektorn eller på andra anstalter, personer som är bostadslösa, vistas utomlands eller personer med okänd vistelseort bildar inte bostadshushåll och ingår inte i den s.k. bostadsbefolkningen.

Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter och Finlands miljöcentrals byggnads- och bostadsuppgifter är inte helt enhetliga, eftersom Statistikcentralen har strävat efter att korrigera bristerna i registret.

Bostadshushållet bildas även om byggnaden eller bostaden inte ännu har färdigställts. 

Statistiken Bostadshushåll och bostadsförhållanden framställs i huvudsak med hjälp av befolkningsdatasystemet hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Finlands miljöcentrals bostads- och byggnadsuppgifter om den byggda miljön och Skatteförvaltningens olika registeruppgifter.

I kvartalspublikationerna fungerar förhandsuppgifter om befolkningen som källmaterial för bostadshushållen.
 

Statistikcentralen har ett avtal med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Finlands miljöcentral och Skatteförvaltningen om leverans av uppgifter till Statistikcentralen.
 

Registret hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) uppdateras kontinuerligt. Uppgifterna plockas till Statistikcentralen som uppgifter på såväl vecko- som årsnivå. 
 

I behandlingen av uppgifterna ersätts identifieringsuppgifterna för enhetsmaterialet med konstgjorda identifierare. I databehandlingen utnyttjas tidigare års korrigeringar, logiska slutledningar och data utanför primärmaterialet. Uppgifter ur bland annat Skatteförvaltningens fastighetsregister och aktielägenhetsregister utnyttjas i granskningen av byggnadsuppgifter och i imputeringen av uppgifter som saknas. 

Alla ändringsarbeten är inte tillståndspliktiga byggåtgärder, och inte heller alla åtgärder som gäller byggnadernas utrustning och nätanslutningar, varför information om dessa inte alltid förmedlas till myndigheterna och på så sätt till statistiken. I viss mån försöker Statistikcentralen göra slutledningar om och korrigera felaktigheter i det ursprungliga materialet och bristfälliga byggnadsuppgifter. En del av utrustningsuppgifterna om byggnader och bostäder har samlats in först efter att registret inrättades, det vill säga efter folkräkningsuppgifterna från år 1980, varför de partiellt är bristfälliga. Sådana uppgifter är till exempel hiss, balkong och maskinell ventilation. 

Bostadshushåll bildas av personer som bor i samma lägenhet. Bostadshushåll som är överstora eller har avvikande personsammansättning bildar inte bostadshushåll och ingår inte i statistiken. Bostadshushåll bildas av personer som bor i så kallade sedvanliga bostäder. Bostadshushåll bildas inte av personer som bor på anstalter eller i liknande förhållanden.
 

Vid mottagandet av källmaterial granskas variablerna vid Statistikcentralen, så att de motsvarar de uppgifter som behövs för statistikföringen.
Enhetsmängderna granskas och jämförs med tidigare leveranser. Datavalidering görs i varje skede av behandlingen av statistikmaterialet (se punkten Databehandling).
 

Statistikcentralen

Samhällsstatistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Mera information: Statistiklagstiftning 

Framställandet av statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden styrs av den folk- och bostadsräkningen som görs med tio års mellanrum och som baserar sig på FN:s rekommendationer och EU:s statistikförordning.

Folk- och bostadsräkningen är också förknippad med internationella bestämmelser och rekommendationer:  EU:s folkräkningsförordning och UNECE:s folkräkningsrekommendation, (Chapter XIV. Household and family characteristic).

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

I behandlingen av materialet används pseudonymbeteckningar, det vill säga konstgjorda beteckningar, för personer. I områdesindelningar som är mindre än en kommun täcks enskilda uppgifter från fall till fall. 

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Statistikens uppgifter används i Statistikcentralen av andra statistiker som anknyter till bostadshushåll och bostadsförhållanden.

Statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.  

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet i webbtjänsten ett meddelande som behandlar de viktigaste uppgifterna. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: svenska, finska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska. 

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Kvaliteten på statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden bedöms i flera faser av statistikprocessen. Årligen görs koherensgranskningar genom att jämföra uppgifterna i statistiken med andra motsvarande uppgifter om boende, såsom antalet statligt stödda hyresbostäder, andra förändringar i omvärlden (t.ex. ändringar i bestämmelserna om bostadsbidrag) och tidsmässigt med tidigare års uppgifter.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Mera information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Mera information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.