Luftutsläpp efter näringsgren: dokumentation för statistiken
I dokumentationen av statistiken beskrivs hur statistiken har framställts och vilka metoder som har använts vid framställningen. Uppgifterna hjälper till att tolka siffrorna i statistiken samt att bedöma deras tillförlitlighet och jämförbarhet. Kvalitetsrapporten baserar sig på EU:s SIMS-modell. I dokumentationen finns också ändringsmeddelanden som beskriver ändringar i statistiken samt eventuella preciserande metodbeskrivningar.
Om du letar efter statistikuppgifter om denna statistik, gå till statistikens sida: Luftutsläpp efter näringsgren
Kvalitetsrapport
Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)
I statistiken över luftutsläpp efter näringsgren presenteras utsläppen enligt den näringsgrensindelning som används inom nationalräkenskaperna. På så sätt kan uppgifterna om luftutsläpp direkt kombineras med olika monetära variabler i nationalräkenskaperna. Totalt finns det 14 utsläppskomponenter, från koldioxid och kväveoxider till finpartiklar och fluoriderade växthusgasen. Granskning av utsläpp efter näringsgren är ett av de viktigaste delområdena inom EU:s miljöräkenskaper. Det yttersta syftet med miljöräkenskaperna är att statistiskt beskriva växelverkan mellan miljö och ekonomi, som i huvudsak följer de grundläggande begreppen och klassificeringarna i nationalräkenskaperna. Europeiska unionens förordning om europeiska miljöräkenskaper (nr 691/2011) förpliktar medlemsländerna att årligen statistikföra och rapportera luftutsläpp efter näringsgren, för första gången år 2013 och fr.o.m. statistikåret 2008. Statistiken ingår i FN:s system för miljöräkenskaper (SEEA).
Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)
Ammoniak (NH3)
Ammoniak bildas huvudsakligen vid användning av gödselmedel i jordbruket. Ammoniak orsakar övergödning och försurning.
Biogen koldioxid (CO2-bio)
Koldioxidutsläpp som härstammar från biomassa uppstår vid förbränning av biomassa. Också biologisk nedbrytning t.ex. på avstjälpningsplatser och vid behandling av avloppsvatten orsakar biogena CO2-utsläpp, men dessa uppskattas inte separat. Till biomassa räknas t.ex. trä, biogas, avloppsslam och biologiskt nedbrytbart avfall. I Finland orsakas största delen av de biogena CO2-utsläppen inom skogsindustrin vid förbränning av svartlut; också annan energiförbränning av trä är en stor källa. De biogena CO2-utsläppen från förbränningen räknas inte som utsläpp från energisektorn inom ramen för inventeringen av växthusgaser, eftersom de ingår i kollagerförändringar inom markanvändningssektorn.
Dikväveoxid (N2O)
Dikväveoxid (lustgas) är ett ämne som orsakar uttunning av ozonskiktet och en betydande växthusgas. Dess växthusgaseffekt per massenhet är omkring 300 gånger så stor som effekten från koldioxid. Mest dikväveoxidutsläpp orsakas av jordbruket.
Flyktiga organiska föreningar utom metan (NMVOC)
NMVOC är den allmänna benämningen på lättflyktiga organiska föreningar, exklusive metan. Flyktiga organiska föreningar frigörs bl.a. i förbränningsprocesser samt vid användning av lösningsmedel. Kväveoxider (NOx) och NMVOC-föreningar reagerar under inverkan av solljus, vilket leder till att ozon bildas.
Fossil koldioxid (CO2-fos)
Mest av alla växthusgaser uppstår det koldioxid, vars utsläpp till stor del uppstår vid användningen av fossila bränslen. I statistiken över luftutsläpp efter näringsgren räknas torv som ett fossilt bränsle. Största delen av de fossila koldioxidutsläppen frigörs i samband med el- och värmeproduktion.
Fossil koldioxid (CO2-fos)
Mest av alla växthusgaser uppstår det koldioxid, vars utsläpp till stor del uppstår vid användningen av fossila bränslen. I luftutsläpp efter näringsgren fossila bränslen innehåller torv. Största delen av de fossila koldioxidutsläppen frigörs i samband med el- och värmeproduktion.
Hemvistprincipen, territorialprincipen och avstämningsposter
Statistiken över luftutsläpp efter näringsgren som följer förordningen om miljöräkenskaper omfattar också finska medborgares utsläpp från land-, sjö- och lufttransporter samt från finska fiskefartyg utomlands. Från luftutsläppen efter näringsgren avdras utsläppen från utländska medborgares land-, sjö- och lufttransporter inom Finland. Detta betraktelsesätt med hemvistprincipen är olikt det i inventeringen av växthusgaser, som bara omfattar utsläpp inom Finland oberoende av vilket lands medborgare som orsakar utsläppet (territorialprincipen). Skillnaden mellan inventeringen av växthusgaser och statistiken över luftutsläpp efter näringsgren bokförs för varje utsläppskomponents del i tabellen avstämningsposter. Tabellen avstämningsposter inkluderar uppgifter om finska medborgares utsläpp från land-, sjö- och lufttransporter och finska fiskefartygs utsläpp utomlands samt utländska medborgares utsläpp från land-, sjö- och lufttransporter inom Finland.
Koldioxidekvivalent
Ett gemensamt mått på växthusgasutsläpp för att sammanräkna hur olika växthusgasutsläpp bidrar till att växthuseffekten ökar.
Kolmonoxid (CO)
Kolmonoxid har en indirekt effekt på klimatuppvärmningen, eftersom den ökar halterna av metan och ozon i atmosfären. Kolmonoxid uppstår vid delvis oxidation av kolföreningar. Kolmonoxid används i stor utsträckning inom den kemiska industrin.
Kvävedioxid (NO2)
Kvävedioxid är en indirekt växthusgas som skapar marknära ozon. Kvävedioxid kan också orsaka sura regn och övergödning. Utsläpp uppstår främst vid förbränning i hög temperatur, men också i samband med vissa industriprocesser.
Metan (CH4)
Metan uppstår i samband med förruttnelse och rötning av organiskt material, t.ex. gödsel, avloppsslam eller biologiskt nedbrytbart avfall. Dessutom uppstår det i samband med husdjurs matsmältning, som är den största källan till metanutsläpp i inventeringen av växthusgaser. Utöver det ovannämnda bildas metan vid ofullständig förbränning och avdunstar vid behandling, transport och distribution av natur- och biogas.
Näringsgren
Näringsgrensindelningen delar in enheterna i näringsgrensklasser efter deras huvudsakliga form för ekonomisk verksamhet. Den huvudsakliga verksamheten är den som producerar den största delen av enheternas förädlingsvärde. Som klassificering används Finlands nationella näringsgrensindelning (TOL) som härletts ur Europeiska gemenskapens statistiska näringsgrensin-delning (NACE).
Småpartiklar (PM2.5 och PM10)
Småpartiklar vars diameter är under 2,5 mikrometer respektive under 10 mikrometer. Småpartiklar frigörs bl.a. vid förbränning, i trafiken och i vissa industriprocesser. Småpartiklarna är skadliga för hälsan.
Svaveldioxid (SO2)
Svaveldioxid uppstår i samband med användningen av fossila bränslen och smältningen av svavelhaltiga malmer. Tillsammans med vatten bildar svaveldioxid svavelsyra och sura regn. Sura regn har för sin del frätande effekter. Dessutom försurar de vattendragen och inverkar på att skogarna försvinner.
Växthusgas
De växthusgaser som ska rapporteras i inventeringen av växthusgaser är koldioxid CO2, metan CH4, dikväveoxid N2O samt fluorerade växthusgaser, dvs. F-gaser (HFC-föreningar (fluorkolväten), PFC-föreningar (perfluorkolväten), svavelhexafluorid SF6 och kvävetrifluorid NF3). Andra viktiga växthusgaser är vattenånga, ozon samt s.k. CFC- och HCFC-föreningar som ingår i Montrealprotokollet. Växthusgaserna försvårar återreflekteringen till rymden av solens värmestrålning, vilket medför att klimatet blir varmare.
Befogenheter (SIMS 6)
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Nulla nec eros pellentesque, hendrerit orci semper, varius tellus. Nunc eu lacus at ipsum pellentesque venenatis. Vestibulum ut quam mollis, blandit sapien non, facilisis elit. Morbi maximus arcu vel orci hendrerit consectetur. Aliquam in dolor interdum, lacinia risus tincidunt, placerat mauris. Integer commodo venenatis scelerisque. In facilisis mollis dictum. Vivamus ac lorem ut enim volutpat lacinia. Quisque pretium sem a dui rutrum aliquet. Donec dapibus finibus vehicula. Nulla lacinia iaculis ullamcorper.
Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Nulla nec eros pellentesque, hendrerit orci semper, varius tellus. Nunc eu lacus at ipsum pellentesque venenatis. Vestibulum ut quam mollis, blandit sapien non, facilisis elit. Morbi maximus arcu vel orci hendrerit consectetur. Aliquam in dolor interdum, lacinia risus tincidunt, placerat mauris. Integer commodo venenatis scelerisque. In facilisis mollis dictum. Vivamus ac lorem ut enim volutpat lacinia. Quisque pretium sem a dui rutrum aliquet. Donec dapibus finibus vehicula. Nulla lacinia iaculis ullamcorper.
Publiceringskalender (SIMS 8.1)
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Nulla nec eros pellentesque, hendrerit orci semper, varius tellus. Nunc eu lacus at ipsum pellentesque venenatis. Vestibulum ut quam mollis, blandit sapien non, facilisis elit. Morbi maximus arcu vel orci hendrerit consectetur. Aliquam in dolor interdum, lacinia risus tincidunt, placerat mauris. Integer commodo venenatis scelerisque. In facilisis mollis dictum. Vivamus ac lorem ut enim volutpat lacinia. Quisque pretium sem a dui rutrum aliquet. Donec dapibus finibus vehicula. Nulla lacinia iaculis ullamcorper.
Användarnas tillgång (SIMS 8.3)
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Nulla nec eros pellentesque, hendrerit orci semper, varius tellus. Nunc eu lacus at ipsum pellentesque venenatis. Vestibulum ut quam mollis, blandit sapien non, facilisis elit. Morbi maximus arcu vel orci hendrerit consectetur. Aliquam in dolor interdum, lacinia risus tincidunt, placerat mauris. Integer commodo venenatis scelerisque. In facilisis mollis dictum. Vivamus ac lorem ut enim volutpat lacinia. Quisque pretium sem a dui rutrum aliquet. Donec dapibus finibus vehicula. Nulla lacinia iaculis ullamcorper.
Principer för dataskydd (SIMS 7.1)
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Nulla nec eros pellentesque, hendrerit orci semper, varius tellus. Nunc eu lacus at ipsum pellentesque venenatis. Vestibulum ut quam mollis, blandit sapien non, facilisis elit. Morbi maximus arcu vel orci hendrerit consectetur. Aliquam in dolor interdum, lacinia risus tincidunt, placerat mauris. Integer commodo venenatis scelerisque. In facilisis mollis dictum. Vivamus ac lorem ut enim volutpat lacinia. Quisque pretium sem a dui rutrum aliquet. Donec dapibus finibus vehicula. Nulla lacinia iaculis ullamcorper.