Yrkesutbildning: dokumentation för statistiken

Allmän beskrivning av statistiken (SIMS 3.1)

Statistikcentralen producerar årligen statistik över yrkesutbildning. Den preliminära läroanstaltsvisa statistiken som gäller hösten beskriver det totala antalet studerande 20.9 i läroanstalter som erbjuder yrkesutbildning. Den slutliga statistiken över yrkesutbildning innehåller uppgifter om nya studerande, studerande och utexaminerade efter kalenderår. I enlighet med statistiklagen är de personuppgifter som statistiken bygger på sekretessbelagda. Den statistik som sammanställs på basis av uppgifterna är i regel offentlig..

Begrepp och definitioner (SIMS 3.4)

Examen

I statistiken över yrkesutbildning avses med examen yrkesinriktade examina på andra stadiet, institutstadiet och det yrkesinriktade högskolestadiet samt yrkes- och specialyrkesexamina. Examensuppgifterna gäller hela kalenderåret.

Grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen

I statistiken över yrkesutbildning avses med grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen utbildning vars syfte är att den studerande kan avlägga grundexamen som fristående examen. Grundexamina omfattar 180 studiepoäng, dvs. tre år. Utbildningen kan vara kortare, eftersom personens tidigare kunnande beaktas. Fristående examen kan avläggas utan förberedande utbildning genom att med fristående prov visa de kunskaper och färdigheter som krävs för förvärvande av yrkesskicklighet.

Läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna. Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning

I statistiken över yrkesutbildning avses med läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning utbildning med en fastställd läroplan(mål, studiehelhet och omfattning, centrala innehåll, bedömning). Examina som avläggs inom utbildningen är yrkesinriktade grundexamina som bygger på grundskolans lärokurs.

Ny studerande

Med nya studerande i yrkesutbildning avses studerande i grundläggande yrkesutbildning, i utbildning för yrkesexamen och specialyrkesexamen som under kalenderåret har inskrivits vid läroanstalter.

Studerande

Med studerande i yrkesutbildning avses studerande i grundläggande utbildning, i utbildning för yrkesexamen och specialyrkesexamen som under kalenderåret är inskrivna vid läroanstalter.

Utbildning

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens. Anmärkning: Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Utbildning som förbereder för specialyrkesexamen

Med utbildning som förbereder för specialyrkesexamen avses i statistiken över yrkesutbildning utbildning som är yrkesinriktad vuxenutbildning och som förbereder för specialyrkesexamen. Specialyrkesexamen kan avläggas också utan förberedande utbildning. I en specialyrkesexamen visas förtrogenhet med de mest krävande arbetsuppgifterna inom branschen.

Utbildning som förbereder för yrkesexamen

Med utbildning som förbereder för yrkesexamen avses i statistiken över yrkesutbildning utbildning som är yrkesinriktad vuxenutbildning och som förbereder för yrkesexamen. Yrkesexamen kan avläggas också utan förberedande utbildning. I yrkesexamen visas den yrkesskicklighet som krävs av en yrkesarbetare inom branschen.

Utbildning som leder till examen; formell utbildning

Med utbildning som leder till examen avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs, gymnasieutbildningens hela lärokurs, studentexamen, internationell studentexamen, gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen, lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen, licentiatexamen, doktorsexamen eller specialistveterinärexamen.

Utbildningsanordnare

I statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter och i statistiken över yrkesutbildning avses med utbildningsanordnare (huvudman) en instans som har i uppgift att anordna utbildning. Utbildningsuppdraget definieras i lag (grundläggande utbildning) eller i undervisningsministeriets eller en motsvarande myndighets tillstånd att anordna utbildning eller vara huvudman för utbildning. Utbildningsanordnarna är i allmänhet kommuner, samkommuner, privata sammanslutningar och stiftelser. Statistikcentralen har gett varje utbildningsanordnare en individualiserande anordnarbeteckning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning: Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015. Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass). Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet. Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet. Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga. Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Befogenheter (SIMS 6)

Kvalitetssäkring (SIMS 11.1)

Publiceringskalender (SIMS 8.1)

Användarnas tillgång (SIMS 8.3)

Principer för dataskydd (SIMS 7.1)